Jag ska köpa en diskmaskin. Japp, det ska jag. Och då ska jag ha en välstädad diskbänk...vänta nu, kanske jag skulle byta ut diskbänken mot en sån där snygg... ja, som ser ut som marmor. Det gör jag... fast då borde jag nog byta båda. Just det, och då kan jag ha en sån där ho, en rund. Ja, det kommer att bli riktigt tjusigt.

Jag ska köpa en silvrig, alltså rostfri, ni vet... och när jag gör det ska jag passa på att köpa en rostfri köksfläkt, en sån där med kåpa och ett rör ända upp till taket. Jag måste ju sätta upp mina sjöstenar förstås, innan jag sätter upp fläkten. Dom ser ut som skiffer. Åh, det kommer bli så fint.

Vips, kommer jag att ha ett snyggt och välstädat kök.

Jag kan se det framför mig... Jag tror jag ska slänga på lite färg på väggar och skåpluckor också, och silvriga handtag på skåpen, så allting matchar.
Ja, det kommer bli så mycket fint...

Fasen, jag glömde golvet. Jag har så länge velat ha ett sånt där svart vit rutigt. Det skulle passa hur bra som helst.

Jag ska köpa en diskmaskin. Japp, det ska jag. Vilket år som helst nu.

Att uppfostra föräldrar

Från den dag du tar ditt första andetag startar det mödosamma arbetet med att uppfostra dina föräldrar. Din första uppgift är att få dem att fatta att dom är just det... föräldrar. En del är lätt lärda, för andra får man ta till lite kraftfullare metoder.

Bajsa... detta tränar upp luktsinnet. Hjälper inte det får du lägga till lite ljudeffekter... SKRIK!
Slut på sena uppekvällar är ett annat problem, detta avhjälps genom att se till att de kliver upp på morgonen. Är dom riktigt tröga... dra till med en massiv KOLIK.
Mycket stillasittande vid tv apparaten är ohälsosamt, så så fort du fått styr på benen - spring och klättra. Reaktionsförmågan tränas upp genom att plocka i kristallvaser eller peta in bananer i videon.
Tålamod tränas genom att göra ovanstående... när ni är på besök hos farmor. Slutledningsförmåga går att träna upp genom att rymma från dagis, gömma kläder, nycklar eller pengar.

För att avhjälpa panikångest kan man skära sig på knivar, taggtråd eller varför inte klämma bort en fingertopp helt enkelt. Brutna armar och ben är kanske ingen hit, men vad gör man inte för sina föräldrar. Nu finns ju de som man måste gå ytterligare ett steg längre med. Då krävs cykelstyren i benet eller att ramma en björk.

Prestationsångesten över att ha ett välstädat hem avhjälps genom att välta soffor på högkant, barrikera golvet med kläder och prylar eller en moppe eller två under sängen. Jag garanterar att dom glömmer dammtussarna då.

Om du inte lyckats fostra dina föräldrar till underbart avslappnade individer inom loppet av sexton år... GE UPP! Då har du råkat ut för det vi kallar hopplösa fall.

Varning för flygande askfat!

En stilla stund vid fläkten. Köket städat och fint...

För en timme sen sprängdes askoppen i miljoner bitar pga en het platta på spisen. Glassplitter överallt... matskålarna till djuren, pappans skor, disken... ett tjugo kvadrats kök fyllt av glas och illaluktande rök.

Gossen sover, en spelar dator- han har ingen aning om vad som händer, en hör ljudet men tror att en pärlhink ramlat i golvet- han ler för sig själv och gratulerar i tystnad.
Tre stycken trycker på on-knappen och drar fram sop och skyffel, damsugare och andra städgrejor samtidigt som man försöker hålla undan tre nyfikna katter och en nyfiken hund.

Jag har hört att ordning bara är för idioter, genier behärskar även kaos....
Jag bor i ett hem fyllt av...GENIER.

Mitt hem är min borg... Tja, det kan dom säga som inga "ungar" har. Mitt hem är min fritidsgård, mitt vandrarhem, min restaurang, min uthyrningsfirma, mitt zoo... osv. Jag har fem inredda rum och ett kök. I dessa rum kan man klämma in två till tre personer i varje, med lite tur... några till.
Att veta hur många som dyker upp till frukost är ingen lek, att veta hur många som stannar till middagen är något enklare.
En hund, tre katter, en sköldpadda och några fiskar hör också till gänget.

Jobbigt! säger vän av ordning. Underbart, säger jag och skär kycklingen i mindre bitar och drygar ut salladen med makaroner.
Hur blev det så? Tja, utan mina underbara män hade det ju inte gått. Dessa två har alltid ställt upp... DET VILL SÄGA... sällan klagat trots att var enda vrå är upptagen.

Hur många är det som passerat dessa dörrar? Hmmm, skulle kunna försöka räkna dem nån gång, men gissar på ett femtiotal. Kanske tjugo som bott här kortare eller längre stunder.

Mitt hem är min borg... inte då. Mitt hem är en hel dj-la fästning.

Sitter och lyssnar på Brand new flavour och Bygonez. Fasen, är det killen som gömde blockflöjten i trean och vägrade stå i luciatåget. Killen som hade IG i engelska och musik! Kan vi verkligen ha talat om samma unge!?

Eller den andra som hade VG i hemkunskap för att han jobbade så bra ihop med Emma...synd att det inte fanns nån Emma i klassen. Samma kille hade IG i bild, trots det har läraren sparat en teckning... den är åtta år gammal nu.
Hur var det med den som fick MVG i samhällskunskap utan att ha valt ämnet!? Duktigt, eller...
Vad säger ni om hon som slogs, verbalt, för demokrati och rättvisa... som vågade gå sin egen väg och som tordes stå upp för det hon trodde på. Som ständigt fick gliringar och skäll av de vuxna för att hon var obekväm. Jag vet att de vuxna visste att hon hade rätt.

Jag minns ett utvecklingssamtal där lärarna sa: Varför sitta i en folkvagn när man kan sitta i en Porce. Dom syftade på att plugga de"viktiga ämnena"!?! Ingen av dom satt i en Porce förövrigt.

Varför är vuxenvärlden så rädda för att låta ungdomen välja sina egna vägar? Vad får oss att tro att vi vet bättre? Och jag undrar... gör vi det? När skrämdes vi till tystnad och att följa med strömmen?

Om teknik är det vi brinner för, fortsätt få saker och ting att hänga ihop.

Om musik är det vi brinner för, fortsätt spela och sjunga.

Om teckning och animation är det vi brinner för, teckna vidare.

Om rättvisa och solidaritet är vår tro, kämpa för de som inte kan göra sin röst hörd.

Tänk att det i varje unge finns en kraft och en tro, och tänk om vi vuxna kunde hålla fingrarna borta från den.
Vad är självkänsla? En vetskap om att jag duger, trots mina fel och brister, eller kanske just för dom.
Vad är självförtroende? En tro på min förmåga. Att våga misslyckas och försöka igen.
Vad är ansvar? Att ta konsekvenserna för mina val i livet.
Vad är MOD? Ja, alla de andra grundläggande egenskaperna är beroende av modet. Hjärtat i människors potential.
Nog har vi väl hört: Följ ditt hjärta, men vi är nog ganska många som inte ens hittar igen det. Någonstans efter vägen tappade vi bort vår inre röst. Är det sorgen och saknaden efter det som får oss att försöka vilseleda våra unga... eller saknade vi helt enkelt mod?
Våga stanna upp och lyssna, våga tro på det du ser, våga lita på din egen inre röst och låt för guds skull ungarna lyssna på sin.
Kanske får du uppleva samma förundran som jag. Jag har privilegiet att umgås med dessa underbara varelser jag kallar ungar. Några egna, men flertalet andra som passerat dessa dörrar ... och alla hade dom en tro.